Jag skrattar gott åt de flesta skämt om hur otroligt många mer eller mindre onödiga val vi konsumenter utsätts för. Till exempel är Henrik Schyfferts skämt om att han skulle rösta på någon som tar bort en massa val åt honom jätteroligt (se själva här). Men det är roligt just som skämt. Som politiskt program är det helt omöjligt. Det går helt enkelt inte att gå till val på budskapet om att folk ska slippa välja.
Det skulle fungera lika illa som om en affär lanserade ett sådant koncept: ”Om du bara betalar så kan du lita på att jag väljer det bästa alternativet. Inget annat än standardmjölk. Inget annat än vanlig filmjölk. Inga konstiga nya sorters Kalles kaviar – den gamla vanliga är godast. Lita på mig: Jag väljer åt dig. (Vill du ha något annat får du gå någon annanstans och betala själv: Lättmjölk, yoghurt, konstig kaviar med dill.) ”
Vad tror ni? Skulle det fungera?
Bilden till höger (liksom bilden uppe till vänster på blogen) är för övrigt tagen av Ulla-Carin Ekblom, att jag råflinar kan inte hon hjälpa.
Det som slår mig var att Shyffert möttes med mer artiga applåder (trots att de inte var många) än av skratt. Vad säger det om S? Jag vet att politik är inget mode, ingen ball och trendig grej. För de flesta är det en livsnödvändighet, likaså att man inte ska skratta åt krig och förtryck.
Men nog borde det vara tillåtet att dra på mungiporna åtminstone åt en komiker som partiledningen tagit in. Så det borde inte vara skräck för repressalier. Eller? Är det möjligen så att humorn och glädjen gått förlorad i partiet? I vilket fall som helst känns det rätt allvarligt.
Håller med om att det känns lite som du säger när man ser inslaget på youtube (var inte där, så jag vet inte hur det kändes på plats). Fast jag tror – lyckligtvis – inte att man ska tolka det där för mycket, jag tror att humorn och glädjen finns kvar och får plats. Fast visst ligger det mycket i att många inte vet hur de ska reagera på ironi. Kanske tur att vi inte lyckades boka ”Allan Svensson” (brevbärar-pappan från ”Svensson, Svensson”) till vårt 1:a majfirande. Fast det hade varit väldigt skojigt och skön ironi att höra honom argumentera mot e-post samtidigt som talet läggs ut på youtube eller bilderna på flickr…